The aim of the study was to study the phenomenon of dyslexia on the basis of a literature study. I did a thorough exposition of what dyslexia is and its history and previous research in the area. Further I assumed two questions at issue which were What testimonies are there from the literature of how it is to live with dyslexia? and What learning styles are there for people with dyslexia? I have taken part of testimonies that are to be found about how it is to live with dyslexia according to the people themselves that live with it. In the second question at issue I move on to present a couple of learning styles that are used.

Att alla människor har olika sätt att lära in ny kunskap är något de flesta av dagens lärare är medvetna om. Det inte alla vet, är att det finns sätt att ta reda på vilken ?kanal? som fungerar bäst för varje enskild individ. På en av våra skolor har man vetskapen om inlärningsstilsanalyser som ett instrument. På den andra finns inte denna kunskap hos mer än en tredjedel av lärarkollegiet.

Detta arbete har för avsikt att beskriva vad en inlärningsstil är utifrån Dunn och Prashnigs modell.Lärandet delas upp i olika områden där detta arbete lagt särskild vikt vid den fysiska miljöns betydelse. Jag har tagit upp tre etablerade pedagoger Dewey, Bruner och Skinner och deras syn på inlärning. Detta för att se om det Dunn och Prashnig talar om är något som även tidigare uppmärksammats som viktiga faktorer vid lärande.Arbetet undersöker hur eleverna själva tror att de lär sig bäst. Där fann jag bl.a. att det fanns ett behov av att röra på sig, att äta och dricka under arbetet och att många förespråkade ett svalt klassrum.

Denna studie hade som syfte att undersöka och analysera hur pedagoger arbetar med inlärningsstilar utifrån Dunn & Dunns modell. Data samlades in genom en kvalitativ undersökning i form av intervjuer med tre pedagoger, samt observationer i klassrumssituationer för att få kunskap om hur olika lärstilar fungerar i praktiken. Undersökningen visade att de observerade eleverna jobbade med alla sina sinnen i större eller mindre omfattning. Informanternas definition av inlärningsstilen var att individanpassa undervisningen, att ge eleverna möjlighet att testa sina multisensoriska sinnen, att undervisa från helheten till detaljerna, samt att skapa stimulans genom informell möblering. Informanterna jobbade i enlighet med sin egen definition av modellen, som däremot skiljde sig i förhållande till Dunn & Dunns teorier, genom att inte diagnostisera eleverna och att använda mindre andel av studiematerial.

Syfte och frågeformuleringarUppsatsens syfte är att undersöka om Dunn & Dunns Learning Style Model kan vara en metod som är skolutvecklande samt om modellen möjliggör att elever motiveras och engageras i sina gymnasiestudier.Frågor:- Ger arbete utifrån Dunn & Dunns Learning Style Model möjlighet till skolutveckling?- Hur uppfattar eleverna lärstilsarbete, utifrån Dunn & Dunns Learning Style Model?- Skapar modellen inlärningsmöjligheter, engagemang, förståelse och motivation?MetodUndersökningen är kvalitativ, där datainsamlingsmetoden består av öppna frågor i en enkät. Nittio elever besvarade enkäten. Genom systematiskt urval plockades därefter trettio enkäter ut och bildade den undersökningsgrupp som uppsatsens resultatdel bygger på. I resultatet behandlas och grupperas de åsikter som eleverna gett uttryck för.ResultatResultatet av elevenkäten visar att arbete utifrån Dunn & Dunns lärstilsmetod är en möjlig väg för skolutveckling.

Uppsatsen är en komparativ studie, där James D. G. Dunns och Thomas R. Schreiners tolkningar av vad som enligt Paulus gör att en människa räknas som rättfärdig samt varför Kristus dog utifrån Gal 2:15-21, 3:10 jämförs och värderas. Viktiga begrepp för tolkningen av dessa verser är rättfärdighet, ?????????? och laggärnigar, ????? ?????.

Syftet med detta arbete var att ta reda på hur medvetna lärare på lågstadiet är av lärstilar och hur de praktiserar detta i sin undervisning. Jag har intervjuat sju lärare på lågstadiet för att ta reda på detta. Lärarna i min undersökning är relativt medvetna om lärstilar. Denna medvetenhet gör att det undervisar både genom att berätta (auditivt), visa (visuellt) och att de låter eleverna göra saker (kinestetiskt/taktilt) för att förstå. Detta gör att de allra flesta elever kan tillgodogöra sig undervisningen.

Syftet med min studie har varit att belysa två olika lärstilsmodeller Dunn & Dunns Learning Style Inventory (LSI) och Vermunts Inventory of Learning Styles (ILS) för att urskilja deras olikheter.Detta arbete är en forskningskonsumerande uppsats som är baserad på tidigare forskning inom ämnet lärstilar. Vetenskapliga artiklar, översiktsgranskningar, rapporter och böcker har bearbetats och analyserats och kategorier har utformats för att jämföra och analysera lärstilsmodellerna i relation till varandra.I resultatet presenteras båda lärstilsmodellernas karaktäriserande drag vilka är lärstilsförfattarnas definition av termen ?lärstil? samt den specifika lärstilens uppkomst. Sedan behandlas centrala begrepp och kategorier som används inom lärstilen samt lärstilens pedagogiska innebörd. Därefter presenteras mätinstrumentets namn samt själva utformningen av mätinstrumentsformuläret.

I fysikämnet så varierar man mellan olika arbetsmetoder, t.ex. genomgångar, läsning, räkning, demonstrationer, laborationer, filmvisning mm. På så sätt stimuleras flera olika lärstilar naturligt i undervisningen och man når fler elever. Genom att låta eleverna arbeta utifrån sin lärstil så ökar motivationen till ämnet och skolan.Syftet med undersökningen var att få kunskap om hur man kan anpassa fysikundervisningen på gymnasiet till elevernas inlärningsstilar. För att uppnå detta undersöktes vilka lärstilar som eleverna i den aktuella klassen har.

Syfte: Vi vill ta reda på om det verkligen går att möta de olika lärstilarna hos vuxna och om elever som misslyckats i grundskola och gymnasium kan lyckas bättre om de får arbeta lärstilsinriktat. Syftet med studien är att undersöka hur pedagoger möter vuxna inlärare med skolsvårigheter och vad det resulterar i för eleverna i en verksamhet som utgår från Dunn & Dunns lärstilsmodell.Teori: Vår forskning bygger på ett sociokulturellt perspektiv. Samspelet mellan lärare och elev utgör grunden för att arbeta med lärstilar och samspel och kommunikation är två honnörsord inom det sociokulturella perspektivet. Säljö poängterar miljöns betydelse för inlärning vilket vi också fokuserar på i vår studie. Vi beskriver Gardners framgångsrika forskning som bygger på olika intelligenser.

Denna studie har haft som syfte att undersöka hur man som pedagog praktiskt kan planera och arbeta för elevers olika inlärningsstilar i grundskolans tidigare år, utifrån Dunn & Dunns modell. Jag har även velat undersöka om eleverna själva är medvetna om vilken inlärningsstil de har och om pedagogerna anser att elever använder sig av olika inlärningsstilar. Data har samlats in genom en kvalitativ, samt en kvantitativ undersökning. I den kvalitativa undersökningen har jag observerat tre pedagoger i deras klassrumssituation, samt intervjuat respektive pedagog. I den kvantitativa undersökningen har jag delat ut ett frågeformulär till 33 elever angående deras starkaste sinnespreferens.

Detta arbete är en litteraturstudie som undersöker inlärningsstilar och hjärnbaserat lärande. Undersökningen syftar till att ta reda på hur dessa teorier fungerar och på vilket sätt de tar tillvara elevers förutsättningar för lärande. Jag anser att jag fått alltför lite information om dessa teorier och jag vill därför genom detta arbete utöka min egen kunskap om dem samt sprida teorierna till andra lärare och lärarstuderande. Det finns flera modeller av inlärningsstilar men i detta arbete koncentrerar jag mig främst på the Dunn&Dunn Learning Styles model. Inlärningsstilar handlar om att belysa de olikheter som finns i sättet att ta till sig och bearbeta information.

I läroplanen för det obligatoriska skolväsendet (Lpo 94) står det att ?hänsyn skall tas till elevernas olika förutsättningar och behov [?] därför kan undervisningen aldrig utformas lika för alla? (Lärarförbundet, 2006:10). I dagens skolor diskuterar pedagoger värdegrund, elevers lika värde och hur viktigt det är att ta tillvara på olikheterna och utgå från varje individs förutsättningar. Det har under en lång period bedrivits forskning kring ämnet inlärningsstilar. Rita & Ken Dunn, Howard Gardner samt Richard Bandler och John Grinder är exempel på betydelsefulla forskare. Syftet med studien ?Elevers inlärningsstilar i skolan? är att belysa vikten av inlärningsstilar samt hur de införlivas av pedagoger i planeringen och genomförandet av undervisningen.

Undervisningen i skolan bedrivs ofta utifrån "förmedlingspcdagogik", vilket kan göra undervisningen begränsad, ur både elevens och lärarens synvinkel. Många elever når inte upp till skolans uppställda mål. För att hjälpa elever i sitt lärande, menades i uppsatsen, att användandet aven lärstilsteori kan vara ett sätt och om lärare är medvetna om sin lärstil kan det vara en faktor som påverkar elevers lärande positivt. Syftet med uppsatsen var att kartlägga vilka lärstilar svensklärare har i årskurs 6-9 och gymnasiet. Syftet var dessutom att belysa olika undervisningsmetoder som är lämpliga inom respektive lärstil.

Föreliggande studie bygger på kvalitativa intervjuer av fem pedagoger. Genom att intervjua pedagoger med utbildning i Human Dynamics, undersöker jag hur pedagoger arbetar praktisk med Human Dynamics med fokus på inlärningsprocessen. Jag undersöker även likheter och skillnader mellan Human Dynamics och Dunn och Dunns lärstilsmodell..